En motion i det israeliska parlamentet röstades igenom första gången och om den också passerar andra och tredje omröstningen senare i sommar råder det enighet om att det måste bli en folkomröstning i Israel innan det kan bli tal om en israelisk totalreträtt från Golanhöjderna och från den östra delen av staden Jerusalem. 

Det bakbinder förstås vilken som helst israelisk regering att gå med på en fredslösning med Syrien, respektive med den palestinska myndigheten ledd av Fatah-chefen Mahmoud Abbas. Den israeliske premiärministern förmodas rösta emot motionen när den läggs fram för andra och tredje gången. Han vill ha fria händer att förhandla både med Syrien och med Fatah-PLO. Men det finns många underliga sitsar och motionen kan i det avgörande ögonblicket bemötas med motmotioner, när det verkligen kniper. Det har hänt förr. Nyheten är alltså bara halvintressant, men kan vara värd att nämna. 

Några kommentarer under onsdagen gick ut på att de tuffa kretsarna inom Likud inte riktigt litar på premiärminister Benjamin Netanjahu och vill bakbinda hans samtalslust, särskilt nu, när han själv deklarerat att han tror att det är möjligt att nå ett fredsavtal med Abbas och PLO-Fatah "inom ett år". 

Men Jariv Levin, också Likud, lade tonvikten vid faktum att motionen, om den röstas igenom slutgiltigt, bevarar en sorts nationell enighet i Israel. "Den tvingar varje israelisk ledare att nå fredsavtal med Syrien och PLO, men avtal som en majoritet av Israels befolkning kan leva med. 

De israeliska socialdemokraterna som ju är med i Israels nuvarande regering är helt emot motionen, fast man för några år sedan stödde en liknande motion som gällde enbart Golan. 

Så kan det gå. 

@ @ @ 

Ett skepp kom lastat med 2000 ton livsmedel och medicin till El Arish, den lilla egyptiska oasen/hamnstaden i norra Sinai. El Arish är belägen bara några mil söder om Gaza. UD i Egypten lät meddela att lasten snarast skulle packas om och föras till en Röda kors-konvoj med lastbilar och ge sig av till gränsen vid staden Rafah, som ligger med den ena halvan i Egypten och den andra i Gazas sydände. 

En militärtalesman i Israel sade apropå att den kubanske fartygskaptenen lovat att inte försöka ta sig vidare till någon hamn i Gaza. Kaptenen sade också att han känt sig tvingad att ankra i El Arish därför att hans skepp, Amalthea, hade maskinfel. Besättningen ombord, tolv personer, ville enligt andra källor inte råka ut för trubbel och ignorerade de tio palestinska aktivisterna som fanns med ombord. De hade hoppats att bryta Israels sjöblockad mot Gaza. Sonen till Libyens diktator Muammar Khadaffi hade chartrat fartyget för att inte vara sämre än den turkiske ledaren Recep Erdogan, som ju för ett par veckor sedan fick lust att egga de turkiska aktivisterna ombord på fartyget Marmara att sätta sig till våldsamt motvärn mot en israelisk militär inspektion av lasten ombord. Med följden att nio turkar dödades och flera israeliska soldater skadades svårt. 

@ @ @ 

Här skulle man kunna tillägga att Kubas diktator Fidel Castro trädde fram i den statliga kubanska televisionen för första gången på elva månader, till synes inte odrägligt sjuk och svag. Han rapporteras ha uttalat sig om "läget" i Mellanöstern och hade också synpunkter på Nordkoreas politik. Men försöker man lista ut vad Castro egentligen sade under intervjun, så sviker Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och alla andra avnämare av den franska nyhetsbyrån AFP sina läsare. Det kan bero på att TT som köper AFP:s nyhetsservice tyckte att Castro inte hade något nytt att komma med. Men i så fall, varför notera att han uttalade sig? Kanske ville TT bara framhålla att Castro är vid liv. 

Hmmm...