En fråga som inställer sig kring mediakarusellen i Dubai är förstås varför polischefen i emiratet, Dahi Khalfan al Tamim, inte synar faktum att en av Hamas ledare, Mahmoud Mabchuh, utan besvär tog sig in i Dubai med ett falskt arabiskt pass innan han bragtes om livet. Tamim verkar inte ha undersökt den sidan av affären över huvud taget. 

Detta trots att alla de hemliga videokamerorna i snart sagt varje hörn av Dubai måste ha registrerat tidigare möten mellan Mabchuh och hans iranska kontaktmän, innan han mördades. Allt enligt olika arabiska rapporter. De uppgav också, liksom flera israeliska tidningar, att Mabchuh var ansvarig för att Irans mest moderna raketer smugglades till Gaza via Sudan och Sinaihalvön - raketer som kan nå invånarna i Tel Aviv i ett framtida krig. 

Uppgifterna roterar runt runt i arabvärlden och på andra håll sedan mer än en vecka. Senast är det Hamas självt som spinner vidare på alla de arabiska konspirationsteorierna och lösa ryktena: men eftersom uppgifterna kommer från Hamas fäster man sig vid det som sägs. Det tog Hamas en vecka att reagera på att Mabchuh mördats. Det framgick inte omedelbart att det rörde sig om ett mord. Men när den saken var fastställd förklarade Hamas att Israel var förövaren och man utlovade genast hämnd, som man brukar göra. 

Men nu påstår källor inom Hamas att både jordanska och egyptiska agenter var inblandade i likvideringen och förmodligen också PLO-Fatah. De nya uppgifterna kom från en medlem av Hamas politbyrå i Syrien, Mahmoud Nasser. 

I den seriösa israeliska bloggvärlden tar man samtidigt upp nya trådar, mest förmodanden: Det var inte Mabchuh som agenterna var ute efter. De ville snarare få tag i vitala informationer som han fick angående de iranska raketerna. Eller kanske rentav helt andra militära hemligheter. 

Nasser beskriver sig själv som den mördade vapenhandlarens högra hand. Och av skäl, som han inte går in på, påstår han att agenter från Jordanien och Egypten spårade hans chef, innan denne ens anlänt till Dubai i mitten av januari. Nasser tillägger att agenterna ifråga befann sig i Dubai före Mabchuhs ankomst. 

Nasser säger det till den arabiskspråkiga tidningen al Kuds al Arabi, och några dagar senare läser den brittiska nyhetsbyrån Reuters intervjun med Nasser i tidningen och ytterligare något dygn senare tas uppgifterna upp i israeliska massmedier. Det har nu blivit en riktig följetong av mordaffären i Dubai. Intresset vill heller inte ta slut. 

Som en osmaklig detalj avslöjar Mahmoud Nasser att när Mabchuh tog livet av en israelisk soldat, som han kidnappade 1989, "ställde han sig på soldatens lik och prisade Allah för den nåd han visats, för det var ju en nåd att kunna döda en av sionisternas soldater och tillfoga Israel stor skada", som Nasser uttrycker saken. 

Nasser säger också i intervjun att Mabchuh fick känsliga och farliga informationer i Dubai. Han antyder att det var dessa informationer ( om iranska vapensystem? ) som banade väg för Mabchuhs död i Dubai. Åtminstone en källa i Israel tror därför att de hemliga dokumenten kan förklara, varför så många agenter var inblandade i Dubai. Det krävdes en rad olika experter för att undersöka dokumenten och förstå dem. Så att man exempelvis "fotograferade av rätt sidor". Där fanns både analytiker och vapenexperter och mer än en fotograf bland agenterna. Om man nu ska tro allt som skrivs nu. 

Enligt polischefen Tamim dök minst 26 “israeliska” agenter upp i Dubai med diverse falska pass. I sammanhanget spekuleras det faktiskt också om huruvida Mabchuh över huvud taget dödades. Dubai vägrade i över en vecka att lämna ut hans förmenta lik. Vi har har bara Tamims ord på att obduktionen gällde Mabchuhs kvarlevor. 

Kan en av alla agenterna, som nästan spårlöst lämnade Dubai flera dygn innan mordet uppdagades, ha varit en drogad Mabchuh? Sitter han kanske i förhör i Egypten eller Jordanien idag eller hålls han fängslad i Israel av Mossad, ungefär lika onåbar och isolerad som den kidnappade israeliska soldaten Gilad Shalit i Gaza? 

Vi vet inte. 

Men Nassers uttalanden i slutet av den här följetongen stärker intrycket att Hamas ledare blivit mycket nervösa. De har nu klart för sig att det finns läckor inom rörelsen på högsta ort. Agenterna fanns på plats i Dubai redan innan Mabchuh anlände dit, sade ju Nasser själv. Och de idoga bloggarna i Israel, men även de största dagstidningarna, spekulerar över om inte hela affären i Dubai var avsedd att påminna Hamas ledare om att de kan nås var de än befinner sig - på samma sätt som skedde med Mabchuh. 

Det har med andra ord sitt pris att Hamas söker Israels förintelse på sikt, och att man gjort till ett program. Dessutom: Hamas politiska ledning i Syrien har för bara kort tid sedan visat tummen ner för en fångutväxling med Israel, vilket innebär att den kidnappade Shalit inte kommer att kunna komma ur sin isolering i Gaza på länge än. Han sitter redan mer än tre år i någon håla eller källare eller liknande, utan några som helst kontakter med några andra personer än Hamas fångvaktare. 

Hans "brott"? Han var en vanlig värnpliktig israelisk soldat. Han hade bara oturen att göra tjänst vid den gränssektor i sydvästra Israel som Hamas angrep i slutet av juni 2006 via en tunnel från Gazaremsan. 

En av Hamas toppförhandlare i fallet Shalit, Mahmoud Zahar, som var med om att grunda Hamas på 1980-talet, sade häromdagen i sitt hem i Gaza att han hoppar av fångförhandlingarna. Han gjorde samtidigt klart att han själv gärna hade sett att fångutväxlingen genomfördes, men Hamas politiska ledning i Syrien vägrade att gå med på något avtal och vek inte en tum. 

Zahar besökte Damaskus för någon månad sedan, för att söka övertala Hamas ledare Khaled Meshal att gå med på fångavtalet. 

Men Meshal vägrade. Zahar säger det öppet och utan omsvep. 

Så vi har eventuellt två röda trådar till likvideringen i Dubai den 19 januari: Mabchuh dödades eller försvann på grund av de hemliga dokument han hade förfogande över. Någon ville också påminna Hamas ledare om att de inte är immuna mot attentat. Oavsett var de befinner sig. Risken för fler attentat föreligger, så länge Hamas inte ändrar attityd i konflikten, både när det gäller Israel och när det gäller grannstater som Egypten och Jordanien, som också har mycket otalt med Hamas. 

Och så har vi sidotemat, som är särskilt emotionellt laddat i Israel. Om Gilad Shalit inte snart friges i utbyte mot de 1 000 fängslade och namgivna terroristerna i Israel, som Hamas utsett i utbyte mot Shalit, kan Meshal och andra Hamasledare, som sökt sin tillflykt i Syrien sedan mer än tio år, räkna med att sluta sina dagar på samma sätt som skedde med Mabchuh. Likgiltigt om han miste livet i Dubai - eller bara "försvann".